Ett år sedan
Idag för ett år sedan var jag ute och sprang på stigar i Änggården med ett gäng starka traillöpare. Jag hade också blivit en ganska stark traillöpare! Inte lika stark som mina vänner för de fick allt vänta på mig efter stigningarna fortfarande, trots min positiva utveckling som löpare.
Framförallt var jag uthållig! Det var inga problem att ränna runt i skogarna 2-3 timmar på lördagarna.
För ett år sedan fick jag bryta löprundan pga att jag fick rejält ont i vänster knä. Hände i princip aldrig att jag bröt ... men denna gången gick det inte att fortsätta. Det var nog då för ett år sedan min resa började, fast jag inte förstod det då.
Jag hade sprungit mycket den senaste tiden och det var ju kanske inte konstigt med en knäskada tänkte jag.
Den sommaren gjorde jag det jag kunde för att komma tillbaka ut i spåren igen. Det var deppigt att inte kunde springa riktigt....
Ett år ... hälsomässigt och även mentalt har det varit ett skitår. Men nu när jag blickar tillbaka så finns det faktiskt även bra saker som kommer ur sånt här. Det får en att stanna upp något i livet, tänka på vad som verkligen är värt något.
Ett år... och jag börjar acceptera mitt nya jag. Mitt nya jag kan också vara en aktiv löpare!
