Dumt eller inte...
... men sanningen är att jag har inte alls accepterat detta 😕
Detta blev väldigt tydligt i helgen när jag deltog i 6-timmars i Borås (löpning).
Efter 1,5 timma började min högra höftled göra riktigt ont. Jag bet ihop och sprang på. Det gjorde mer och mer ont. Även knän och fotleder började göra sig påminda. Jag blev ledsen och besviken 😢
Började fundera i banorna att bryta loppet. Det kanske skulle vara klokast 🤔 Men bryta alltså?? Jag har väl aldrig brutit ett lopp 😧
Tog en värktablett och började varva löpning med promenad. Jag vill inte vara sämre än de andra på banan. Jag vill inte låta min reumatism avgöra mina val.
Så efter en vecka med svullna fotleder ställde jag ändå mig på startlinjen på 6-timmars i Borås. Kanske dumt... men jag hängde i ända till slutet och fick ihop 54,5 km trots allt.
Såhär dagen efter är jag nöjd... och ledsen.
Nöjd att jag fixa det - Ledsen för att jag har fått en kronisk/autoimmun ledsjukdom som reumatism. När ska den här sorgen över detta gå över egentligen?
